Heimat - vilken uppryckning!

Heimat var en höjdare i TV på 80-talet. En rikt nyanserad bild gavs av en omvälvande tid i mellersta Europas utveckling. Denna tid har Sverige sedan länge förlorat kontakten med. Heimat fick en övertygande konstnärlig gestaltning av villkoren för människorna i denna miljö. TV-serien stod redan då i bjärt konstrast till den framryckande, och numera helt dominerande, medialiseringen av "USA ... typ" - karaktären som vi idag känner alltför väl. I kvällens avsnitt av Heimat om tiden efter den tyska återföreningen visade skaparen av denna gigantiska TV-serie sin djupa förståelse av vad förändring, privat och samhälleligt, medför för ett samhälle och dess invånare. Eftersom jag själv levde i Tyskland under precis den här tiden av stor omvälvning, uppbrott, omdaning och förnyesle av ett land, 10 gånger större än Sverige, kan jag lätt "relatera" till den bild som skaparen av Heimat givit oss.

Mest konkret: Jordbävningen i kvällens avsnitt! Själv ramlade jag nästan ur sängen men höll mig krampaktigt kvar när jordskalvet i början av 90-talet omskakade det fridfulla Bonn, vid stranden av Rhen. Det var runt klockan 3 på natten, ingen bra tid för jordskalv. Jag trodde helvetet var löst, porslin föll i golvet och ett stort träd föll ner över huest och på balkongen knäcktes räcket. Det var svårt att sova vidare, om man säger så.

På ett annat plan: Här visas hur ett samhälle i mitten av Europa nås av de oundvikliga förändringar som kallas globalisering. En del av detta är murens fall, Kohls snabba klipp för att få ihop Tyskland och den process som sedan dess ännu pågår. "Stabbach" finns inte på kartan utan är snarare Bad Kreuznach, som i serien symboliseras av ett det närbelägna fotbollslaget som det gäller att slå. "Simon Optik" finns inte heller, men förebilden är det ännu existerande medelstora företaget "Schneider - Kreuznach", ett världsledande företag för professionell optik. Frågan är hur länge till och den frågan ställdes redan i kvällens avsnitt som utspelas 1993. Mina egna foto-objektiv från Schneider har högre ljusstyrka än 1:12, som vi såg i kvällens avsnitt... en liten miss av rekvisitören, för den ljusstyrkan gäller repro-objektiv, inte vanliga foto-objektiv! Vi som vet... kunde också njuta av regissörens (nästan perfekta) noggrannhet när det gäller frånvaron av "störtande linjer" som påtalades betr. gruppfotot av herr Simon med familj, strax före hans död... fast det inte har med optiken att göra... varje storformatare klarar detta genom förställning av främre standarten... men vi blev rörda ändå av omtanken!

Återföreningen mellan f.d. DDR och f.d. Väst-Tyskland är ändå det viktiga temat. De ambitiösa hantverkarna och guldgrävarna, de söta barnflickorna och de "habila" yrkeskvinnorna på porrklubbarna gestaltar den ständigt pågående kampen om makt, pengar och existens.

Och mitt i detta får vi beskåda hur den tidigare uppburne kompositören/dirigenten tvivlar, famlar och desperat söker sin plats mitt i livet och i sitt nyrenoverade previlegierade palats vid Rhen, eller är det Mosel? Hunsrück ligger mellan Rhens biflöden Mosel och Nahe men fan vet... jag tycker scenerna från musikerparets villa tyder mera på ett läge direkt "am Rhein"!