Loviselund

2011-02-23T23:39:00.000+01:00

Alternative blog opportunities.

Friends! This blog is not one of the most frequented or read/commented blogs in the world.
What do you think? Should I close down this whole shit?

Before I take shis bold step of killing myself on the net, I would like to point onto an alternative blog space:

http://www.fotosidan.se/blogs/luxpix-fotografi/index.htm

But still: Is Google´s Blogspot the wrong place to be?
Many thanks in advance!

2010-11-27T00:51:00.001+01:00

I stay corrected...

Från dagens skattning på fotomässan i Älvsjö.
Ett par vänner dök upp under eftermiddagen.

Jag var pistvakt vid en klubbvägg. (Danderyds).
Kunde inte interagera. Likaväl så. Det var också kul!
Men plåta går ju alltid lite i smyg.

Klicka bilden nedan... !
då blir den plötsligt större och ni kan se:
Lars Epstein (foto-freakisk journalist. på DN...

Bengan Björkbom, Dogma-inriktad fotograf typ Leica -Tri-X, fotointresserad och bloggare.
Micke Borg, populär och läsvärd bloggare.
Klicka bilden ett par gånger så ser ni hela bilden.

2010-11-21T19:30:00.002+01:00

Oj vad det tog skruv! (ej bajonett).

I förra inlägget ville jag visa på att Leitz Summarit 1:1,5 är mycket snyggare på en Leica än vad det aningen kantiga Zeiss-substitutet var. Om det sen funkar bra eller litet sisådär är en helt annan fråga! Vännen Bengan blir upprörd som det framgår i hans blogg http://www.fotosidan.se/blogs/straightphotography/index.htm

Bengan är en praktiskt arbetande fotograf sedan länge och vet förstås vad som krävs... På en gäng-Leica är ljusstyrkan 1:1,5 en ren utmaning. Den korta mätbasen i mätsökaren är ibland litet väl kort för att man ska kunna fokusera ordentligt. Om sen optiken kommer från Zeiss, Schneider eller från det nobla örikets Taylor Hobson spelar nog mindre roll - ingen alls faktiskt! Endast ljusstyrkan avgör. Och 1,5 är en mycket stor bländare.

Nu har jag två svar till det ovanstående! Det ena är att de flesta Leica-bestyckade gatufotograferna inte alls bryr sig om mätsökaren, trots att den ofta är en mycket bättre avståndsmätare än vad mattskivan är i en SLR. Faktiskt har Leitz slösat bort en massa ingenjörstimmar eftersom kunderna oftast inte alls använder världens bästa avståndsmätare i 35 mm formatet. De använder helt enkelt en enkel regel som brukar kallas "hyperfokal". Dvs man vrider in oändlighetsmärket mot det bländarvärde som man vill använda för stunden. Och då blir allt skarpt från oändligt till kortast möjliga avstånd.

Det andra svaret är att det finns flera Leica M-kroppar än gäng-modeller! Som läsaren kanske anar tänker jag på att Leica M-modellerna, t.ex. den första modellen, Leica M3 är de överlägset bästa när det gäller avståndsmätning. De är cirka 5 ggr bättre än en SLR vid 50 mm brännvidd. Och vid vidvinkel ännu bättre.

Det tredje svaret ... (lovade jag tre svar? ) är att en Summarit 1.5 från Leitz med gänga och med den tunna adapter-ringen för M-Leica-kroppar kan utnyttja t.ex. Leica M3, som har minst lika bra avtåndsmätare som motsv. Zeiss-modeller. Och här är gluggen lika snygg som på gäng-modellerna.... Nedan en tolkning i min hemmastudio från ikväll.

2010-11-20T21:36:00.002+01:00

Vad är det för fel på Summarit 1:1,5?

På Fotosidan.se finns det vissa habituéer som hävdar att en viss "Sonnar 1,5/50 mm" (ursprung Zeiss) är den snyggaste optiken på en M-Leica! Ganska fantastiskt !

Zeiss´ litet klumpiga design passar ju rent estetiskt inte alls särskilt bra på den "minimalistiska filmbana" som en Leica G eller ännu mera så, Leica M utgör. (Citat: P. Hennig). Kanske Zeiss´ glugg presterar bättre rent optiskt (det har jag inte provat) men sånt brukar ju de flesta nostalgiker bortse ifrån! Vid frågor om prestanda, kontrast, skärpa och annat världsligt, brukar man hävda ofullkomlighetens estetik och dess inneliggande värde i sig.

Men här talar vi om teknisk skönhet! Om än inte objektivt kvantifierbar men av en annan dimension, så att säga. Och då tycker i alla fall jag att bifogat ekipage utgör en betydligt vilsammare syn för det kritiska och sökande öga som vill se det harmoniska i tekniska landvinningar: Hus, kropp och själ. Här är alltså objektivet monterat på en gäng-Leica som det har konstruerats för. Men det blir inte ett dugg fulare eller sämre på en M-Leica med G-M-adaptern i original från Leica. Snarare tvärtom. Synpunkter mottages. Även anonymt i förekommande fall!
(Klicka bilden ett par gånger för förstoring).

Foto: LuxPix

2010-11-18T22:36:00.001+01:00

Från "Modernautställningen" idag på Skeppsholmen.

Det blev idag en privat visning av Modernautställningen. Guiden, nummer 3 från vänster, gjorde sitt bästa för att överrösta de vetgiriga och nyfikna deltagarna. Många uttryck och åsikter blev det! Rekommenderas som ett litet test på det sociala samspelet. En sorts gruppdynamik inom gränser. Prova en gång själva! Det är rätt kul.

2010-11-10T18:10:00.019+01:00

Hur skapas en "kollektion"?
I många fotosammanhang talas det om "kollektioner". Och då menar man väl en svit av fotografier som på nåt sätt hör ihop och så att bilderna stödjer varandra. 1+1 kanske kan bli lite mer än 2! Häromkvällen satt jag och plockade med litet bilder och bestämde efter en stund att urvalet kanske skulle kunna bli en kollektion.

Ibland ska bilder ha en titel, åtminstone förväntas det i vissa "kontext" om man säger så. Men titlar är svåra grejer... en bild av en ros - titel "En ros" - hmmm! Många fotografer väljer bort titeln, och då blir det "Utan titel", eller nåt. Ganska OK tycker jag. Om man så vill är ju det också en titel. Alternativ... öppningar erbjuds liksom!

Men i alla fall så valde jag den där kvällen först en bild från augusti i år och tyckte att en neutral titel skulle bli bra. Så det blev helt enkelt "Medborgare".
Här kommer den bilden - man kan klicka två gånger på själva bilden så blir den litet större :-)

Medborgare 1

Sen blev det en helt annan miljö - Drottninggatan den där dan när det var kultur på G... ett jättelångt bokbord som kulturell avkoppling från shopping-prylarna.

Medborgare 2

Å sen hittade jag en bild från Dagen då Deklarationen skulle lämnas in! En medborgerlig plikt och, ta mig fan, en rättighet (Man kan ju ha avdrag att göra!). Det finns nu inget skattekontor i de arktiska, nordvästra förorterna, inte ens i Spånga, med söderläge och tågförbindelse - så det blev till att uppfylla sina rättigheter på Södermalm - där Skattekontoret över alla andra Skattekontor har sina boningar... Medborgarplatsen alltså. Och vad finner man där? Verklighetens folk, eller vad? I varje fall tycks de inte bry sig om en flanerande fotograf - de ska ju komma i tid till jobbet! Och det ser jag mycket positivt på. Det skulle jag också ha gjort. Det var tredje bilden så det blir helt enkelt bildtitel: Medborgare 3. Alla övriga värderingar överlåts med varm hand till besökaren. Som sagt, prova gärna att klicka litet på bilderna ...

Medborgare 3

PS: Glömde säga att alla bilderna är tagna med vidvinkel, 21 mm Super-Angulon-R på ett Canon-hus. DS.

PS 2: Glömde också skriva att man kan kommentera hur mycket man vill utan att vara medlem eller inloggad och sånt! Bara att uppträda anonymt! Om man vill, kan man förstås i texten i så fall skriva vem man är :-) Men det är inget krav!

2010-10-29T21:54:00.001+02:00

Här ett litet inlägg från en kort-resa ner i Europa. Viktigt är att den unge mannen hanterar en kamera som bygger på en rent kemisk teknik för bildens framställning, det som ibland (felaktigt) idag kallas "analog teknik".

2010-09-05T20:55:00.024+02:00

Konstrundan i Gnesta

Bengt Björkbom visade klassisk fotografi i helgen på Åmellls möbler i Gnesta. En del av konstrundan i kommunen som händer varje höst.

Ett gäng ungdomar med foto-törst strömmade in och ville snacka foto!

Nån hade smugit in en Linhof Super-Technika III 4x5-tums kamera i kulisserna...

Intresset var rätt stort.

För blogg-fotografens del blev det också ett intressant samtal med en av de fyra delägarna till möbelfabriken Åmells där Bengan huserade sin utställning. Åmells kör vidare med komplett arbetsdelning (alla gör allting) och minimala omkostnader. En rätt unik sak i det post-industriella samhället. Fabrik, produktion och försäljning sköts av fyra personer i egna lokaler. Något för Centerpartiets valstrateger att lyfta fram som "flitiga bävrar"?
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ett litet PS: Här en bild från Linhof, tyvärr rätt dålig för jag glömde bort att blända ner! Det blev full glugg 4,5 i stället för planerade bl. 11. Å så missade jag halva Bengan i ramsökaren... Annars är ju mattskivan det säkraste men det tar tid och det blir mycket snack när man vill plåta storformat. Vilket är kul förstås! Som vanligt krävs det mera övning så det blir rutin!

PS -2: Alla bilder är klickbara, det kanske någon redan har upptäckt! Man kan klicka två gånger till och med. Då blir det visning med 1600 pixlars bredd. Den storleken har jag valt eftersom många fotointresserade troligen har just den skärmbredden, eller mera. Och nu har äntligen Google moderniserat redigeraren för bloggen så att t.ex. bilderna kommer i rätt ordning när man laddar upp dom. Vilken lycka!

Å sen är det förstås kul om nån kommenterar! Vill man så kan man logga in med sitt Google-konto (samma som för Googles förträffliga och gratis gmail). Men det går också bra att kommentera som "anonym" utan inloggning. Då kan man ju istället säga vem man är i själva texten, om man nu skulle ha lust med det.

2010-08-05T19:02:00.008+02:00

Det går kanske ännu att fota på film i 8x10 tum...

Med en inte så gammal kamera i trä, i Honduras-mahogny, gjorde jag ett litet försök härom kvällen i de västra förorterna till Stockholm. Det var en amerikansk produkt från sent 1980-tal. Kanske litet nostalgisk... men amerikanerna har ju, långt efter oss andra moderna västerlänningar, vårdat en tradition av stora format på film. Inte bara bilar utan också film-format (Cinemascope...)

Film (Tri-X) fanns i kylen sedan runt 10 år, månne den kunde fånga upp ljuset ännu?

Här kan man se en kraftigt nedsamplad version av det skannade negativet http://hem.bredband.net/luxpix/8x10-first-try.jpg Klicka ett par gånger på bilden så kanske din webb-läsare visar bilden i 100 % storlek.

Jag skannade i 1200 dpi (Epson v700) men tyckte kvaliteten på bilden i detta fall var för låg för den upplösningen så därför visar jag en nedsamplad version.

Trots sin ålder kunde ändå filmen fånga en del ljus!

Men fotografen (pga sin ålder ?) kunde tydligen inte ställa in skärpan rätt, för den ligger långt bakom Kina slott, bland trädkronorna ett 50-tal meter bakom.

Eller så var kasetten litet skev... eller filmen var fel inlagd... eller satt inte mattskivan helt rätt... Vad jag minns var bländaren 16 och det är nog litet för stort för detta filmformat. Avbildningsskalan är ju enormt stor, särskilt jämfört med dagens digitala små "Foto-Apparaten" där problemet snarast är det motsatta, dvs skärpedjupet är alldeles för stort för kreativt foto.

Ansel Adams och hans kamrater i Kalifornien tillämpade ju den berömda "F:64-skolan". Dvs bländare 64 ska man ha. I ett dokumentärfoto ska allting var skarpt och tydligt återgivet! Ingenting för sportfoto eller gatu-dito alltså! Människor tenderar ju, tyvärr, att röra på sig ;-)

Hör av er som läser detta! Det kan va ett rätt billigt och roligt nöje att plåta "på riktigt" dvs i formatet 8x10 tum, ungefär 18x24 cm. En kontaktkopia av negativet kan duga som färdig produkt för leverans.

2010-08-04T23:22:00.003+02:00

Norrlandsgatan före festivalen... ähum... paraden ska det vara! Dvs Pride-paraden.

2010-08-04T17:08:00.005+02:00

Ja minsann...Blogger verkar inte tåla att man flyttar omkring text och bild efter publiceringen. Man ska göra rätt från början, annars blir bilderna "förstörda" så att de inte längre går att "klicka upp" till sin verkliga bildstorlek. Som min gamla lärare sa: "Skriv rätt från början så behöver du inte sudda!"

OBS också det konstiga flödet, dvs. bilderna läggs i omvänd ordning. Först uppladdad kommer längst ner! Den gamla bilden från Planket laddades upp sist och ligger nu först. Suck.

Test av samma bild som i förra inlägget. Kan den nu "klickas upp"?

Test för "klickbarhet" , 1500 pixlar bred bild.

Test för "klickbarhet" av en bild, 1600 pixlar bred.

2010-07-31T20:58:00.029+02:00

Ett nytt plank har siktats i Gnesta...
Som ni kanske vet fanns det en gång ett plank på Lilla Mejtens Gränd på Söder i Stockholm. En folkligt tillåtande plats för fotografer, amatörer såväl som proffs, att på runt 1 löpmeter plank sätta upp sina bilder och visa för flanörer som kom förbi. Det var rätt kul. Sen föll idén i glömska. Kanske det var det där postmoderna som kom emellan... inte vet jag. För nåt år sen kom Planket igång igen på samma adress. Men se! Nu var det nåt helt annat. En liten klubb av mycket unga konstnärer hade tagit hand om kommandot och valt sina unga oprövade adepter som utställare. Fotografer... nja! Etablerade fotografer kunde möjligen få visa sig, som de stora namnen i SvD och DN m. fl. Inget fel med dom, men det folkliga hade försvunnit.

Därför, mina damer och herrar foto-habituéer och vanliga knäppare: Nu har det kommit ett alternativ till det ursprungliga koncepet, i Gnesta av alla platser!

Initiativtagare är Bengt Björkbom, känd från många sammanhang, och en av de mest lästa bloggarna på Fotosidan.se. Han bor förresten i Gnesta.

Först på förmiddan var det glest på bryggan vid lagerlokalen...

Men sen blev det mera intresse och kraftig bildanalys!

Och sen fick Affe Johansson tillfälle att lägga ut texten om nattfotografering för de mycket intresserade ungdomarna. Hasselblad och låååånga exponeringstider är det som gäller då enligt vad jag snappade upp.

Sen tätnade leden av åskådare...

Och det blev ännu mera närgången granskning, diskussion och avfotograferingar.

Han med en Yashica tvåögd SLR på ryggen heter Micke Borg, en känd profil i Stockholmsnatten... Han lär ha problem med distorsion i sina objektiv, eller nåt ...

2010-04-24T23:37:00.011+02:00

Gunnar Smoliansky granskar Alfs Slussenbilder

Gunnar Smoliansky vandrade runt i Slussen idag. En miljö han själv dokumenterat på ett mästerligt sätt. Här stöter han på några bilder som Affe (Alf) Johansson har satt upp i Blå Gången. Slussen ska ju snart destrueras/förnyas. Idag var det påkallat intresse och uppvaknande för att hindra de värsta konsekvenserna: En barrikad av höghus som bildar en brutal mur för all utsikt mot Strömmen och Gamla Stan från Södermalms Torg.

Här fick jag Affe att posera framför Katarinahissen. Inget "Dogma-foto" alltså!

(Klicka bilderna för större visning).

2010-04-19T20:44:00.010+02:00

(Klicka bilden för större visning)

Dramatik i Sollentuna
I eftermiddags åkte jag bil mot Danderyd - Täby för div. triviala ärenden. Vid Sollentuna kyrka såg jag märkliga "nedfall" av nåt som kunde vara aska från Island... men kanske det likaväl kunde vara vanligt regn. Hade väl hört om att askan var på väg bort från oss. Tog en sväng uppåt grusåsen för att beundra värderläget... Men då såg jag rök vid marknivå som inte var så godartad! Tjock svart och från vanliga hus!
Det brann som tusan i Sollentunas bostadskvarter. 6-8 brandbilar och många brandmän jobbade vad de kunde. Här ovan en bild av en medborgare som fick hjälp ut från eländet.

2010-02-03T23:32:00.006+01:00

En bild från dagens möte på Ellens. Magistern hade snöförhinder. Vi höll ändå ut!

Och Micke Borg tog en bild av Krister med mitt nya beg. Canon EF 85 mm/1,2 L.

Exp: ISO 1000, bl. 1,2, 1/40 s. RAW-framkallning av undertecknad.

Ljuset på Ellens är annars en rätt tuff utmaning ...Färgen är fel, spridningen är fel och styrkan är mycket svag. (Klicka på bilden för större visning).

2010-01-30T18:16:00.004+01:00

Idag var det kallt! Provade ett 24 mm "Shift and Tilt" som jag lånat.

(Klicka bilden för större visning)

2010-01-19T23:02:00.003+01:00

Hallå där!

Om nån vill montera och visa bilder på ett bra sätt: Här en preliminär rekommendation från Brommas djupare delar av sin infrastruktur, som många av oss kanske inte känner till... OK, vi vet ju alla att Bromma och Södermalm är fokuspunkter i det elitistiska medielandskap som bestämmer agendan för Public Service, för de stora Drakarna och för politikens makthavare. Men mitt emellan dessa och med kanske djupare historiska traditioner före TV och internet finns trogna hantverkare i "träldalen" ;-) Här är en av dem, som gradvis övertar firman med riktigt rammakeri av sin mor - ännu den som drar i trådarna om jag fattat saken rätt... Om ett par dar, efter leverans, kan jag troligen rekommendera denna ram-makare. Beställning är i varje fall lagd och jag tror det blir bra.

2010-01-16T21:18:00.013+01:00

Fotografi av högsta klass.
Gun Gallery i Stockholm visar utställningen "A Tribute" med fotografier av Irving Penn mellan den 15 och den 31 januari. Fotografierna kommer från Karin och Lars Halls samling. Vernissage hölls den 15 januari. Det var Lars Hall som grundade fotogalleriet Camera Obscura för länge sen. En hel del av bilderna är framställda i tekniken platina-palladium. De har en säregen utstrålning av tidlöshet. De lär också vara mycket hållbara. Mer information: http://www.gungallery.se/#/irvingpenn

(Alla bilder klickbara för större format).

2009-12-22T14:57:00.004+01:00

(Bilden klickbar)

Besökare på bloggen önskas en God Jul! I stora delar av Sverige är det ju vackert "juligt" så som vi vant oss vid i Sverige. På "ort och ställe" var nog väderläget närmare det som avbildas på den här målningen, framställd i Bryssel cirka 1490. Det är en scen (målad på träpannå) ur högaltarskåpet i Strängnäs Domkyrka.

2009-12-20T12:48:00.012+01:00

Inlämning pågår ytterligare flera dagar till fotoutställningen "Mitt Stockholm" hos Galleri Kontrast på Hornsgatan i Stockholm. Tag med några bilder i formatet 20x30 cm och du får garanterat en av dom utvald av den enväldige jurypersonen. Därefter får du själv välja en plats bland de andra bilderna och montera in ditt bidrag i ramen! Här betraktas mitt bidrag av ett par besökare igår.

Och närbelägna Café Puck på Puckeln har ännu inte bytt namn, som det har ryktats länge om! Nu lockas med "Kaffe & Konst". Efter en välbehövlig dubbel espresso och en granskning av den fotografiska konsten på väggarna tog jag bilen hem igen och och gjorde en sista (?) sväng på Hornsgatan... Efter nyår är ju dubbdäck förbjudna på denna gata med sina populära författare, mediefolk och duktiga lobbyister ;-). (Bilderna är klickbara).

2009-12-16T22:31:00.004+01:00

Jacob Forsell, efter sin sista föreställning (i tidningen FOTO Nr. 12/2009) hyllar här Lennart Nilsson i kväll på Galleri Kontrast (Hornsgatan nära Puckeln i Stockholm) där det pågår en utställning där var och en kan lämna bidrag till sin bild av Stockholm. Hallå där! Maka er dit om ni kan så vi får se mera av foto-inspiration! I morron är det inte för sent. Hurra ropar vi, en ny sorts Planket, efter att några kapade begreppet i somras.

2009-12-01T11:41:00.020+01:00

Strax före ett möte med några kollegor på cafe Puck tog jag den här bilden inifrån Slussen. Det är en bild i färg från en RAW-fil i kameran. Den ser ut som den JPEG-bild som kommer automatiskt från samma kamera. Men... det finns många andra tolkningar av samma motiv som man kan göra! Till exempel i svartvitt!
(Klicka på bilderna för större storlek).

Här har jag dämpat ner de kalla färgerna så det blir en nattbild.

Och här har jag lättat de kalla färgerna så det blir ljusan dag. Alla bilder från samma RAW-fil. Så varför överlåta till kamerans automatik för att skapa JPEG-bilden? Bättre att göra detta själv, på några sekunder i Adobe Camera RAW (Photoshop) eller i Lightroom. Det är fjärde fliken som heter "HSL/Grayscale", kryssa i rutan för "Convert to Grayscale och dra sen i några av de de 8 färgreglagen. Man ser direkt hur det blir i svartvitt på skärmen :-)

2009-09-03T15:01:00.012+02:00

Försäljning av Skype klar idag

Den 4 april råkade jag passera Stockholmskontoret för Skype vid Slussen. Jag var på väg till en träff med några kompisar (hade just sett utställningen av Anders Petersén) och reagerade direkt på den välkända Skype-färgen vid en kontorsingång. Diskret tog jag ett par foton och la märke till ett par halvmystiska figurer som stod och pokulerade i porten ...
Min första tanke var: Aha... nu vill eBay snabbt få till en deal och bli av med det olycksamma förväret, Niklas Zennströms geniala telefonitjäst över internet som man köpte för mycket dyra pengar.
Nåja, det gick inte så snabbt med den saken men idag blev det i alla fall klart att ett konsortium av riskkapitalister köper företaget. eBay kunde aldrig få fram de där synergieffekterna med sin auktionstjänst som den dåvarande chefen Meg Whitman såg framför sig. Niklas Z. ville förresten själv köpa tillbaka företaget meddelades för några veckor sen men han bjöd sannolikt för litet ;-) .

eBay-chefen Donahoes ombud (till höger) verkar ha litet svårigheter att övertyga riskkapitalisternas representant om lämplig köpeskilling...

Donahoe kan nog känna sig nöjd med den - trots allt - måttliga förlust som Skype-äventyret medförde.

2009-05-23T21:22:00.003+02:00

Valet till EU-parlamentet nämrar sig. En del gör nästan vad som helst för ett kryss! Klicka bilden för större visning.

2009-04-21T22:20:00.002+02:00

Click for larger pic!

Gatufoto i Vällingby. Kameran är stor, bilden kan bli "great" och vem vet ... den kan välta hela världen. Om fotografen fixar exponeringen! (Bilden tagen med en liten fick-modell, Canon G9).

2009-03-31T23:35:00.002+02:00

Besök i Bonniers Konsthall. Oblygt försök att återanvända verket.

2009-03-10T22:22:00.007+01:00

Det var Stieg Larsson som låg bakom Slussen som bakgrund...

Som en del kanske såg i förra inlägget stötte jag oväntat ihop med SVT:s Kobra-team i Stockholms hjärta :-) - Slussen! I kväll (10 mars) såg jag förklaringen till varför dom var där: Stieg Larsson, eller snarare lanseringen av filmen baserad på hans bok: Män som hatar kvinnor. Eller - för att vara ännu mera precis - det intressanta faktum att Frankrike är en mycket större marknad för Söderhöjdernas författare än själva malmen, Södermalm alltså. Vid sin sida har reportern den franske översättaren som förklarar varför F. gillar S. lika mycket , eller ännu mer än dom i D.... i förhållande till oss i S alltså.

För nån timme sen spelades kulturprogrammet Kobra upp i TV. Och jag tog ju förstås ett litet screen shot (eller heter det skärmdump?) av TV-skärmen för att få autencitet till denna seriösa blogg!

2009-02-28T11:59:00.033+01:00

Litet gatufoto, Kulturhuset och TV-inspelning i Slussen...
(En del bilder klickbara för större storlek)

Den stackars sandwich-flickan attackeras av nån sorts missionärer.

På Kulturhuset finns en utställning med bilder av övergivna rum på Svalbard. Ryssarna lämnade för knappt 20 år sen. Kontor, förråd, arkivmappar och torra krukväxter finns kvar. Tristessen är total. Men när jag vände mig om i utställningshallen märkte jag nästan samma ödslighet.

Men korvgubben i Slussen poserade glatt

Å så denna märkliga trappa.

Här är nåt på gång!

Vi kör!

Nu kom han av sig!

Till vänster upplättningsljus per lysdioder

Och nu känner vi igen den självsäkre kulturjounalisten

Flåt, jag kunde inte låta bli...

... å så fotogänget på Ellens Bageri ...

2009-02-24T18:47:00.041+01:00

Imponerande visning av högbetald och kritisk granskare
I onsdags kväll, förra veckan, öppnades alltså utställningen med verk av Andreas Gursky på Moderna. Det var "knökfullt" och mängder av inbjudna, MM-vänner och andra på plats. Strax före starten serverades det vitt vin av en sponsor... kanske förhandsinformationen om detta hjälpte upp besöksfrekvensen! I varje fall var stämmningen god när Lars Nittve öppnade och gav ordet till ansvarig curator. Huvudpersonen uttalade sig dock inte. Verken fick tala...

Wetterling (Galleri Wetterling) med sällskap verkade nöjda. Det var många kända ansikten på plats och kanske det fanns en viss lättnad efter det tunga jobbet på "Market" med allt detta hallå om klotter och vandalisering av en T-banevagn.

Det blev litet förundran inför dessa 5-meters foton som tål granskning med närsynta ögon. Ska man våga sig fram ...

Men det ser du väl att ...

Ingalill (?) Strömholm och Lars Tunbjörk var där... och sa att de gillade vad de såg. Joakim Strömholm var också där men just då nån annan stans i vimlet. Gunnar Smoliansky var på plats och berättade att han jobbar med en bok baserad på utställningen "En bild i taget" som visades på Kulturhuset. Han sa sig också uppskatta Gursky. Tala om motsatspar inom bildkonsten!

Dom är så små. Sitter dom på klipphyllor?

Man skulle tro att det är Frankfurts flygplats. Men det är det inte. Fast det går att läsa alla avgångar och deras gates. Det är ett fotografiskt konstverk och vi måste nog tänka till litet.

Andreas Gursky till vänster, Nittve i mitten.

Allvarligare samtal. Pengar? När allt kommer omkring är Gursky den högst betalde fotografen någonsin, över 3 miljoner dollar för en enda bild. Fast det var kanske i andra eller tredje hand.

Hmm, verkar bekant!

Skobilden (beskuren) som omslag på en bok.

Min variant av liknande motiv! Hade inte sett Gursky-bilden då, jag svär! Kista i februari 2008.

Vid entréen till utställningen finns en stor vägg med konstnären kontemplerande i sin "print shop". OBS de stora printrarna bakom konstnären. Den där bilden är en sorts blinkning till publiken, tycker jag. Hej! Jag plåtar kyliga utrymmen och nu sitter jag själv i ett sånt!

Sen hemåt Västerorten, förbi dimman på Riddarfjärden.

2009-02-19T23:36:00.005+01:00

(Klicka bilden för större upplösning)

I väntan på Godot?

Nej det är Andreas Gursky som alla väntar på.. Eller snarare på Moderna Muséet -chefens öppnande av den utställning med Gurskys verk som i afton hade sin "vernissage". Ingen fernissa syntes dock till och inget lösningsmedel kunde sniffas i dessa ädla salonger. Gursky är fotograf och har på senare år anpassat sig till och börjat utnyttja den digitala tekniken. Omdebatterat? Photoshoppat? Javisst! Men gå till Skeppsholmen och kolla in läget på MM och kom sen tillbaks till denna modesta blogg och säg vad ni tycker!

2009-02-15T11:38:00.014+01:00

"Vykort" i 31,5 Megapixel

För att prova litet panorma-stiching (eller heter det stitching...) tog jag 3 bilder ur förrådet och testade "Photomerge", som ingår i Photoshop sedan ett par releaser. Bilderna är tagna med 100 mm optik på 12 Megapixel 24x36 mm sensor och i höjdformat.

För att göra uppgiften litet lättare för stiching-modulen mätte jag först exponeringen och stängde sen av all automatik i kameran, för att få så lika exponering som möjligt av de tre bilderna. Stativet riktade jag upp med vattenpass så att kulledens rotationsplatta blev horisontell. Det underlättar också för programmet, jämfört med att man litet spontant fotar på fri hand. Då kan det lätt hända att det fattas en del bitar så att den slutgiltiga bilden blir väldigt smal i höjdled! I värsta fall blir det ingenting alls kvar. Det är nog också nyttigt att de vertikala linjerna redan från början är nästan vertikala (och parallella) när det hela ska "sys ihop" av programmet.

Om man klickar på bilden får man en större bild, 1600 pixlar bred, i ett nytt fönster. Att det blir så här på Blogspot upptäckte jag av en ren slump! Jag laddade upp "fel" bild en gång! Förut satt jag och minskade alla bilder till det vanliga pytteformatet men det verkar inte behövas. Det är ju ibland roligt att se litet mera detaljer än de vanliga små bloggbilderna. Vi får se hur länge utrymmet räcker... Om du däremot vill se den här bilden i hela sin upplösning kan du klicka här:

http://loviselund.com/Panorama-31,5Mp.jpg

Som jag ser det förstörs skärpan en del av hopläggningen och det är kanske inte så konstigt. Programmet måste faktiskt flytta omkring pixlarna en hel del för att göra skarvarna helt osynliga. Med vidvinkel blir det ännu jobbigare för programmet men helt klart godkänt. Söder Mälarstrand blir krokig som en banan uppifrån Monteliusvägen men alla kyrkspiror är helt raka!

2009-02-10T12:16:00.043+01:00

På besök hos en profilerad mästare med

Danderyds Fotoklubb.

Stefan Ohlsson laddar robotarmen...

... och spektrofotometern skannar snabbt tusentalet utskrivna rutor.

Resultatet är en underbar serie siffror ;-) - en utskriftsprofil - som i fortsättningen kommer att hjälpa din printer att skriva ut dina bilder så dom ser ut precis som på skärmen! "Firma Profiler" och Stefan Ohlsson gör såna här utskriftsprofiler för din egen printer och dina favoritpapper. 500 kronor per styck är priset. Så det är ju bra att inte köra med för många papperstyper. Men har du riktig tur kanske du kan hitta profilerna på papperstillverkarens hemsida. Då är det bara att ladda hem dom och installera på rätt ställe. Och sen är det viktigt: Se till att det är Photoshop som ska hantera färgerna och inte printern! Den vanliga standardinställningen från början är precis tvärtom! När Mattias Karlsson undervisar Photoshop på video säger han att man ska låta printern styra färg. Men det är bara för amatörer som inte (ännu) satt sig in i saken :-).

2009-01-31T23:23:00.024+01:00

(Klicka på bilden)

Bonn, en stad vid Rhen?

Nä, det är ju Bonniershuset vid Karlsbergskanalen som alla ser. Canon G9 stöddes mot broräcket, just när inga bilar passerade. Bron svajar faktiskt en hel del, även av en vanlig personbil.

2008-12-28T21:05:00.014+01:00

(Klicka på bilden)

Många cyklar blir det...
Kan nån räkna hur många cyklar som står på bryggorna vid Centralstationen i Amsterdam? Det var svårt att se, även på plats! När man sen stilla vandrar utmed kanalerna och betraktar det jämna och höga vattenståndet förstår man plötsligt ...jaså, det är typ 2 meter från vattenytan till trottoaren - alltid. Det måste betyda nåt, få se nu, att gatan löper hm, typ vågrätt mesta tiden. Så är det nog. Jämn nivå är nog en grundpelare i detta samhälle. Cykeln är kanske en produkt som är anpassad därtill.

2008-11-29T21:36:00.003+01:00

NUEVAS HISTORIAS
Just nu måste ni ta en 22 minuters paus i stan och kolla in vad som pågår på Kulturhuset: En utställning av spansk fotografi som ni kanske aldrig tidigare har skådat. Där finns sånt som i varje fall för mig är helt okänt. Det kryllar av skapande och idéer så man nästan baxnar. Och det är gratis att beskåda detta. (OK... över skattsedeln, för oss som bor i Stockholm).

På bilden här ser ni ett gäng tjejer som ville posera framför det märkligaste verket på utställningen: en 7-8 meter lång och knivskarp vision av en kåkstad som är upphottad med det modernaste av arkitektur som finns idag. Jag släppte in dom från spiraltrappan.. en ringa synd eftersom det är gratis att komma in i detta huset vid Sergels Torg.

Sen finns ju Nan Goldin-utställningen på planet under, men det är en helt annan historia. För oss teknik-freaks: Där finns faktiskt Cibachrome-förstoringar av Goldins Kodachrome-dia! Jo det är sant. De glänser så där förföriskt metalliskt. Om det stärker budskapet bestämmer du själv som betraktare.

2008-11-29T18:00:00.011+01:00

Dogmafotograf
Det finns nånting som heter DOGMA 07 på populära fotosajten Fotosidan, http://www.fotosidan.se/ . Det är en grupp fotografer som försöker komma bort från tekniksnacket och "fokusera" - he-he - på själva bilden. Dom har kommit på en metod att göra det: Man begränsar utrustningen till det minimala. Man bestämmer sig, efter moget övervägande kantänka, för en kamera, ett objektiv, en film - typ! Man vill inte bli störd av en massa prylar utan vill ha all uppmärksamhet riktad mot en enda sak: Motivet och den bild som man vill skapa. Idag stötte jag oplanerat på en sådan seriös fotograf på Hötorget, han är mycket intresserad (och duktig! ) i genren gatufoto. Jag tog en bild på rätt nära håll ... han märkte inget... var väl för upptagen av sin diskussion med den unga kvinnan! Sen hälsade jag förstås och visade stolt upp min skalp! Till skillnad från denne Leica-fotograf körde jag idag med en s.k. digital kamera ;-) en Canon G9, numera föråldrad men fungerar ändå.

2008-11-20T22:32:00.014+01:00

Finansoron
Igår kväll bjöd internetmäklaren Nordnet på show för sina kunder i City Conference Center vid Bantorget. Mats Odell var där och han verkade full av tillförsikt inför det möte han idag har genomfört med de trilskande svenska bankerna. Om det var bonusar eller räntevillkor eller nåt annat problem vet vi inte. Men idag stod klart att såväl Odell som bankerna var synnerligen nöjda med resultatet. Lustigt nog kom ingenting ut om vad som faktiskt hade beslutats. Men det var ett riktigt bra möte, tyckte chefen för Handelsbanken. Och som slutkläm lovade han sänkt ränta i morgon!

Mats Odell tycks be om stöd och någon kanske lyssnar via den virtuella mikrofonen.

2006-09-07T16:37:00.002+02:00

Fotomaraton i miniformat
Igår kväll var det klubbmöte i min fotoklubb. Fint värre, med riktig fotograf som berättade om sitt jobb och sina bildprojekt. Knut Koivisto heter han. Sen var det domslut i den lilla Fotomaraton som klubben hade ordnat i juni. Fem givna teman skulle prägla de fem bilder som lämnades in. Det blev delsegrar och totalsegrare utsedda av kollegorna på Midsommarkransens fotoklubb. Nedanstående bild vann totalseger. Min blygsamhet förbjuder mig nämna upphovsmannen. Temat var "Medborgare".

2006-09-05T23:46:00.000+02:00

Om vikten av hemliga passwords.

Man tror det är första april, men så är nog ändå inte fallet!
Det är ju däremot snart 17 september.

Datasäkerhetsbristerna börjar sprida sig till allt större kretsar...
Idag fick jag mail från min operatör Bredbandsbolaget där de ber om ursäkt för att de av misstag i klartext har angett mitt användarnamn och mitt password till bredbandstjänsten (och därmed till min brevlåda) på en vanlig reklamfolder som skickats ut i posten helt utan kuvert. Eftertanken slog tydligen snabbt till och man insåg att detta var ett sällsynt dåligt tajmat misstag... Folkpartiet och Sigge, ni vet. I kvällens mail berättar Bredbandsbolaget hur jag skall rätta till deras misstag genom att för säkerhets skull ändra password.

Man får hoppas att den snabbtänkte hackern som ev. kollade soptunnan eller återvinningsstationen inte redan hunnit ändra!

Är detta ett försök att ursäkta Folkpartiet (eller egentligen sossarna, som ju var så släpphänta att "sigge", "sigge" funkade som inloggning).

Vad skall man tro?

Telenor har här som ny ägare till Bredbandsbolaget gjort en prakt-tavla.
Efter en snabb titt i utskicket gick det mycket riktigt direkt till tidningshögen för återvinning. Men efter deras mail kollade jag utskicket: Å tusan! Där stod mina inloggningsuppgifter i klartext!

Vad hjälper det att man har helt godkända password av typen "uTYrnXwq" när det finns utskrivet på papper som sedan slängs i återvinningshögen? Dessutom tillsammans med användarnamnet.

Särskilt nu som Bredbandsbolaget gått ut officiellt med detta.
Hackers letar febrilt efter den gula foldern... nu i återvinningscontainern.
Kolla gärna i natt på er lokala insamlingsplats...
Mitt utskick fick jag tag i. Det skall jag nu elda upp i öppna spisen.

Människan är den svaga länken. Det har spioner i alla tider vetat om. "Sigge" är extra svag som startade den här karusellen. Sen har en del andra också visat svaghet.
Eller var det en "blåsning" som var gillrad? "Sigge" kanske inte ens finns...

2006-06-30T20:04:00.004+02:00

Kejsaren och Kejsarinnan

Såg ni matchen mellan Tyskland och Argentina alldeles nyss? En rysare var det ju. Efter en seg och otroligt försiktig inledning med argentinskt överläge i boll-hållning förändrades läget allt eftersom tiden led. Mycket imponerande skådespelarinsatser och defensivt spel blev till sist en aning tråkigt. Sen höjdes tempot i det oavgjorda läget. Skador på målvakt och spelare gjorde bilden komplicerad. Och sen oavgjort!

Sen kommer straffarna... Shit! Det är inget värdigt sätt att avsluta en match. Men nöden har ingen lag. Så det måste ske. När det luktade tysk seger visade TV-kameran kejsar Franz och hans östliga partner, Angela Merkel. Vilket par! De började utstråla lycka... Och sen när saken var klar så var det stora famnen. Tysklands fotbolls-kejsare Beckenbauer och den timida men alltmer imponerande Angela Merkel föll i varandras armar. Lycka! Åtminstone så här långt. För båda, "so far, so good".

Men tänkte ni på att de svenska kommentatorerna inte med ett ord noterade den kejserliga omfamningen? Så okänd är Europas viktigaste politiska ledare Angela Merkel i det svenska folkhemmet. Hon är i kommande ... Beckenbauer trots allt i avtagande.

2006-06-06T19:20:00.000+02:00

Nationaldagen firas - fast på olika sätt.

I Hässelby Slottspark var det stor publik till barnkören från Loviselundsskolan.

På Kungsholmen kom det till oroligheter mellan vänster- och högerextrema grupper. De till vänster blev instängda vid Fleminggatan, på gården till Trygg Hansa.

På papperet står det: "Gator och torg tillhör oss - man ska inte längre behöva känna sig som en brottsling för att man visar civilkurage och offentligt agerar mot nazism!"

I Kungsan var det betydligt gemytligare idag. Bland annat en tysk delegation visade sig i ovanligt informell klädsel, ett gäng med flaggor poserade villigt i trappan och i ett av tälten musicerade en duo under djup koncentration. Är det nyckelharpa? Det lät mycket bra!

2006-04-23T17:40:00.000+02:00

Google som vindflöjel

Visst är det kul med litet lek med loggan, som Google gör då och då. Visserligen har jag lärt mig av de stränga varumärkesexperterna att loggan är ett "noli me tangere"-objekt, höjt över låga lustar som lek och trams. Logotypen får ej förändras, ej heller förekomma i dåligt sällskap. Då skulle det mödosamma arbetet som nedlagts för att höja värdet på företagets "brand" kunna omintetgöras på nolltid.

Men tiderna förändras och nu ser man allt oftare hur det förekommer både de ena och de andra tilltagen med den egna logotypen. Det kanske har att göra med att vi har blivit så medialiserade, tränade och sensibla att vi numera kan uppfatta loggan som blott en bärare av de "corporate values" eller den "brand identity" som strategerna har avsett. Då blir det ju värdena bakom fasaden som är det viktiga, inte den formella bäraren av dessa värden, eller? Får man dra till med en liknelse med korset som religiös symbol? Det finns ingen "brand manager" som styr och ställer med föreskrifter om hur ett kors skall se ut. Det kan se ut litet hur som helst bara det finns en vertikal och en tvärarm. Så kanske Vatikanen och andra tunga instanser för länge sedan förstått det som numera verkar nästan ett mode inom reklamens värld.

Igår var det "Earth day" har jag förstått. Då skall man väl tänka på den stackars jorden och hur vi misshandlar den. Eller snarare hur vi misshandlar våra efterkommande genom att försämra deras levandsbetingelser med våra excesser av olika slag. Alltså leker Google med sin logga och antyder, som den goda makt som företaget vill vara, hur en lösning på jordens energiproblem kan se ut. Valspråket inom Google är ju : "Don´t be evil". Och då menas nog inte bara att man vill vara annorlunda än Microsoft... Som ett gott företag tycker alltså Google att solpaneler och vindsnurror får oss att känna oss litet godare och optimistiska inför framtidens energiförsörjening. Glad och god skall männskan vara och då smittar det av sig på det goda företaget... Don´t be evil!

Synd bara att sol och vindkraft knappast är lösningen på dagens och morgondagens energiproblem. Dessa energislag är för "utspädda" och kan inte jämföras med de enorma koncentrat, i tid och rum, av energi som fossila bränslen och kärnbränslen utgör. Om det blir någonting av fusionsforskningen, som nu passerat milstolpen att ITER faktiskt skall byggas, ja det får vi se först om många, långa år.

2006-04-14T13:21:00.000+02:00

Konst som tröst?

Av någon anledning var det min första tanke när jag såg den pågående utställningen "Fickla vrårna" på Liljevalchs Konsthall härom dagen. Meta Isaeus-Berlin är mitt i karriären. Hon fyller hela denna stockholmarnas egen konsthall med en imponerande genomgång av "dammråttor", svaga minnen ur känslornas skrymslen. För detta använder hon en ficklampa till att "fickla" med. Direkt i entréhallen anger hon tonen för utställningen. Mycket prat rinner i form av vatten över bord och stolar. Bokhyllan är välfylld av dokumenterade minnen men gjord av spånskiva, ett förgängligt material, och den håller därför på att bågna av den ständiga fuktbegjutningen.

2006-03-30T23:25:00.000+02:00

Posering utanför Rigoletto på Kungsgatan i går kväll.

Babas bilar

Igår var jag på smygpremiär av "Babas bilar" i regi av Rafael Edholm. På bilden ovan visar Rafael segertecken men domen av kvällens bio-domare i TV var barsk: Bara 2 fåtöljer. För många missar, dålig uppföljning av uppslagen till historier som ändå fanns, som den romantiska lilla början till ett drama mellan de unga tu.

Men de bistra domarna i TV har en gynnsam spådom: Rafael kommer att låta höra av sig igen och då med större genomslag! Vi önskar detsamma som såg både energin och det beslutsamma handlaget i filmen och Rafaels håll-i-gång på "Allmänna Galleriet" efter smygpremiären.

Regikollegan Josef Fares verkar ännu mera cool än Rafael igår kväll efter smygpremiären av Babas bilar. OK, han är ju veteran...

Biovaktmästare och Frankenstein-Monster- "Wannabes" verkar trivas tillsammans i den kaklade miljön i Allmänna galleriet. Monstret kanske behöver ett glas destillerat vatten?

Premiärlejonet Dr. Havervall (röntgenläkare) ger klartecken för den vidare karriären medan patienten Edholm tänker över situationen.

Här tar samme Dr. Havervall pulsen på Rafaels livsledsagarinna Görel Crona. Även hon får godkänd prognos.

Den grymme gitarristen (med pinuppa och Merill-Lynch-tjur på gitarrlocket) var inte hälften så grym i filmen fast han skulle vilja ha varit det. Men vi njöt av hans musikaliska uttryck.

Görel var lycklig och fick tummen upp. Får man anta att hon gett en viss support där hemma vid köksbordet? Ganska troligt, om jag får gissa.

Och nu är det publiken som skall säga sitt. Public-service -TV har alltså sin dom klar: Det här är inte det sista vi har sett av Mr. Edholm... stay connected!

(Alla bilder copyright: LuxPix).

2006-03-20T21:42:00.000+01:00

Dikt och verklighet

Sista delen av "Kronprinsessan" har sänts. Ytterligare sammanflytningar av Public Service Media och Politisk självbespegling. Påpassligt inslag på nyhetsplats av det egenproducerade dramat med förebilder och allt... det är något som inte stämmer! I det avslutande samtalet efter dramat var det ändå (faktiskt!) Mona Sahlin som verkade verklig och som stod med båda fötterna på jorden.

Tidigare på denna blogg har jag nämnt hur en viss ung herr Palme (J.) dök upp på ett party samma kväll som det sorgliga 20-årsjubileet av fadern Olofs tragiska död avhandlades med sedvanlig "finess" av kvällstidningarna.

På samma party var skådespelaren Ulf Friberg gäst. En diskret, fridsam och sympatisk framtoning gäller alltid för Ulf. Vem Ulf är? Vad han har med Palme att göra? Wait a moment...

I "Kronprinsessan" spelas den barnvagnsdragande hemmamannen (Location: Ivar Lo-parken vid Bastugatan med Södermalmskt nedlåtande utsikt över Stockholms Stadshus ...) med tendens till vänsterprassel med hustruns väninna ... av ... Ulf Friberg. När otroheten upptäcks blir det till att flytta för "Ulf". Andrahandslägenhet för dyra pengar. Men, nu kommer det: "Jag hade tur som fick ett jobb vid Palme-centret" säger "Ulf". Annars hade han haft det litet knapert med ekonomin.

Funkar det så här i Sverige? Företagens stora män (för det är ju mest män) ger varandra bonusar. Och på den andra kanten: Medierna/politikerklassen/kulturarbetarna/ har sitt skrå och skyddar varandra så till den grad att det blir svårt att skilja ett party på Skarpnäcksfältet (IRL) med Palmesöner och Kronprinsessa-äktahälfter från en hyllad "Public Service"-produktion.

Inte vet jag, jag blir bara förvirrad.

2006-03-07T00:28:00.000+01:00

Kronprinsessan i SVT1.

I kväll tittade jag på "Kronprinsessan" i SVT1. Jag tyckte inte om vad jag såg. Det var en skickligt gjord film, OK, med duktiga skådespelare etc. men med ett underliggande budskap som var starkt politiserat och ingav en obehaglig känsla av maktmissbruk.

Exempelvis uppträdde verkliga TV-medarbetare i sina roller som just TV-aktörer i intervju-situationer i denna formellt sett fria filmproduktion som dock hade en klart politisk underton: "Medierna som räddare av de demokratiska värdena", läs vänstervärdena.

Eller Medierna som försvarare av frihet och rättvisa, när det i själva verket är tvärtom. Filmen kunde vara en reklamfilm för SVT i stil med de obehagliga reklamsnuttar som anklagar Italien för sin Berlusconi-kontrollerade TV. Detta samtidigt som vi har en liknande struktur av politiskt styrd TV, så länge nuvarande regering sitter vid makten.

I förhandsreklamen för "Kronprinsessan" lyfts det klassiska jämställdhetsperspektivet fram. Svårigheten att förena karriär med barn och familj etc. Men i filmen fanns inte mycket av detta. Istället var det ren och skär politisk propaganda på licensbetald TV-tid.

Sådant vill vi inte se, så här 15 år efter att Berlin-muren äntligen har fallit!

2006-02-22T19:01:00.000+01:00

Respons från Svenska Dagbladet

I kväll kom en reaktion på mina bilder från platsen för Palmemordet som jag har länkat till tidigare. Svaret är kopierat här:

Hej Staffan!
Och tack för ditt mejl. Intressanta bilder - jag slås personligen mest av att hela gatubilden (bilarna, kläderna folk bär etc) känns så främmande. 20 år går snabbt!
Men visst har du - och utredarna - rätt om avståndet... Var ju annorlunda på NK efter mordet på utrikesministern.
När det blir lugnare här på redaktionen i kväll ska jag läsa mer i din blogg.
allt gott
Josef
******************************************
Josef El Mahdi reporter, Svenska Dagbladet 105 17 Stockholm josef.el.mahdi@svd.se 08-135528, mobil 070-7737336 Fax: 08-135940 www.svd.se

2006-02-22T12:13:00.000+01:00

Tidigt misstag i Palmeutredningen dokumenterat

Knappt har bläcket torkat på gårdagens blogg-sida förrän min lilla kommentar om dålig avspärrning bekräftas idag i en intervju med Palmeutredaren Jan Svelin! Svenska Dagbladet fortsätter i dagens tidning sin granskning av denna, som det skrivs, världens största mordutredning.

På en direkt fråga om det begåtts några misstag i utredningen säger Jan Svelin och utredningschefen Stig Edqvist att inga "avgörande" misstag begåtts men:

-Man skulle kanske haft en större avspärrad brottsplats. Men man måste också ha tur och det kunde vi ju haft mer av, säger Jan Svelin.

Visst är det konstigt att jag som vanlig medborgare direkt reagerade och tyckte att avspärrningarna runt mordplatsen för Sveriges statsminister var mer än lovligt små och taffliga. Hade jag sett en kula på gatan hade jag hur enkelt som helst kunnat snappa åt mig den och sparat som souvenir. Se bild 5 på första länken och bilderna 1, 2 och 5 på den andra länken i gårdagens avsnitt. På bild 5 på första länken ser man hur journalister och fotografer står praktiskt taget direkt på mordplatsen. Man ser också en hög med blommor som inte borde ligga där. Hur har de kommit dit? Vem vet vilka som var där och kollade läget, samtidigt som man lade ner en blombukett? Det är uppenbart att Sverige och svenska polisen vid denna tid var aningslöst troskyldiga. Sedan dess har ju detta ändrats.

2006-02-21T23:49:00.000+01:00

Palme och Skandia

Godafton!

Ibland kommer historien farande på nära håll. Dagens SvD har ett uppslag med temat "20 år efter mordet på Olof Palme" med intervju med Mårten Palme. Mårten är nu professor i nationalekonomi vid Stockholms Universitet. Han var tillsammans med föräldrarna alldeles före mordet.

Förra lördagen var jag hos goda vänner på party och ganska sent ansluter Olofs äldste son Joakim med sin sambo. Joakim är liksom sin bror intresserad av samhällets välfärdsprogram, men även dess tillväxtfrågor. Ett aktuellt ämne, t.ex. i det borgerliga förslaget om att gamlingarna skall jobba längre. I RingP1, som mest verkar frekventeras av äldre och arbetslösa, kommer synpunkter på detta ämne som gör att man baxnar. Många tycks tro att Gud eller någon annan potentat har givit oss ett antal jobb som det gäller att fördela rättvist! Andra inklusive mig själv menar att mera arbete ger bättre välfärd. Problemet är snarare att arbetsgivare bestraffas. Då drar de konsekvenserna och flyttar det som går att flytta till andra länder. Vinsterna lämnas till ägarna för att de skall kunna göra vad de vill med det intjänade kapitalet.

Tillbaka till partyt. Joakim är också professor vid Stockholms Universitet och chef vid Institutet för Framtidsstudier. Det blir diskussion om många olika saker, bl.a. vem som gjorde mål i en viss fotbollsmatch i något VM, som jag inte vet något om. En av mina svagheter är bristen på intresse för fotboll och matcher i denna kampsport. Men Joakims sambo var inte heller så fotbollsintresserad, som väl var.

På datorn i vardagsrummet kollar jag sen läget i den där viktiga fotbollsfrågan via Wikipedia, får ett svar och nämner något om att Wikipedia är minst lika bra som Encyclopædia Britannica , varpå Joakim med darrig och partytrött pekfingervals kollar om Britannica vet vem som gjorde målet. För min del försöker jag föra över samtalet till Sveriges tillväxtpolitik (!) - Joakim är ju ändå expert på sånt... Jag påminner honom om att han deltog i en debatt på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien IVA i serien "Teknisk Framsyn" om just detta ämne. Jag var där men tyckte att det inte kom fram något särskilt substansiellt. Joakim verkade heller inte sörja detta. Jag nämnde att det i Sverige och i debatten på IVA talas väldigt mycket om att "vi måste" det ena och det andra utan att tala om vilka "vi" är för några.

Parentes: Har ni märkt att ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska Studier, (puh vilket namn!) håller på att ompositionera sig inför ev. regeringsskifte? Tänk om de satsar fel och får stå till svars inför de gamla herrarna! Valet till Riksdagen verkar ju bli alltmer ovisst. Men det är en annan historia.

Ordet "vi" i samhällsdebatten är mycket suddigt begrepp. "Vi" har ju rätt olika agendor beroende på vilka "vi" är. Joakim verkade inte vilja tala om detta på ett party, en lördagskväll på Skarpnäcksfältet... Och det kan man kanske förstå.

Tillbaka 20 år i tiden. Den dagen hade jag litet extra tid och när jag hörde om mordet i radion begav jag mig om morgonen till Sveavägen för att se platsen för dådet. Jag minns att jag tyckte avspärrningarna var litet amatörmässiga och att det sopades väldigt mycket med stora maskiner. "Tänk om en förlupen kula sopas bort" var den simpla tanken som for genom mitt huvud. Kanske det också var så. Kolla själv på bilderna som jag länkar till!

Det är ett par negativremsor av Tri-X tagna med Leica M3 den där sorgliga förmiddagen.

När jag tittar på bilderna i dag noterar jag ett sorgligt sammanträffande: På Skandiahuset vid Sveavägen vajar flaggorna på halv stång. Och idag var sista bolagsstämman i det ärevördiga bolaget, innan det sväljs av jätten Old Mutual.

http://www.loviselund.com/Palme/Palme%201.jpg

http://www.loviselund.com/Palme/Palme%202.jpg

Godnatt!

2006-01-02T00:08:00.000+01:00

Heimat - vilken uppryckning!

Heimat var en höjdare i TV på 80-talet. En rikt nyanserad bild gavs av en omvälvande tid i mellersta Europas utveckling. Denna tid har Sverige sedan länge förlorat kontakten med. Heimat fick en övertygande konstnärlig gestaltning av villkoren för människorna i denna miljö. TV-serien stod redan då i bjärt konstrast till den framryckande, och numera helt dominerande, medialiseringen av "USA ... typ" - karaktären som vi idag känner alltför väl. I kvällens avsnitt av Heimat om tiden efter den tyska återföreningen visade skaparen av denna gigantiska TV-serie sin djupa förståelse av vad förändring, privat och samhälleligt, medför för ett samhälle och dess invånare. Eftersom jag själv levde i Tyskland under precis den här tiden av stor omvälvning, uppbrott, omdaning och förnyesle av ett land, 10 gånger större än Sverige, kan jag lätt "relatera" till den bild som skaparen av Heimat givit oss.

Mest konkret: Jordbävningen i kvällens avsnitt! Själv ramlade jag nästan ur sängen men höll mig krampaktigt kvar när jordskalvet i början av 90-talet omskakade det fridfulla Bonn, vid stranden av Rhen. Det var runt klockan 3 på natten, ingen bra tid för jordskalv. Jag trodde helvetet var löst, porslin föll i golvet och ett stort träd föll ner över huest och på balkongen knäcktes räcket. Det var svårt att sova vidare, om man säger så.

På ett annat plan: Här visas hur ett samhälle i mitten av Europa nås av de oundvikliga förändringar som kallas globalisering. En del av detta är murens fall, Kohls snabba klipp för att få ihop Tyskland och den process som sedan dess ännu pågår. "Stabbach" finns inte på kartan utan är snarare Bad Kreuznach, som i serien symboliseras av ett det närbelägna fotbollslaget som det gäller att slå. "Simon Optik" finns inte heller, men förebilden är det ännu existerande medelstora företaget "Schneider - Kreuznach", ett världsledande företag för professionell optik. Frågan är hur länge till och den frågan ställdes redan i kvällens avsnitt som utspelas 1993. Mina egna foto-objektiv från Schneider har högre ljusstyrka än 1:12, som vi såg i kvällens avsnitt... en liten miss av rekvisitören, för den ljusstyrkan gäller repro-objektiv, inte vanliga foto-objektiv! Vi som vet... kunde också njuta av regissörens (nästan perfekta) noggrannhet när det gäller frånvaron av "störtande linjer" som påtalades betr. gruppfotot av herr Simon med familj, strax före hans död... fast det inte har med optiken att göra... varje storformatare klarar detta genom förställning av främre standarten... men vi blev rörda ändå av omtanken!

Återföreningen mellan f.d. DDR och f.d. Väst-Tyskland är ändå det viktiga temat. De ambitiösa hantverkarna och guldgrävarna, de söta barnflickorna och de "habila" yrkeskvinnorna på porrklubbarna gestaltar den ständigt pågående kampen om makt, pengar och existens.

Och mitt i detta får vi beskåda hur den tidigare uppburne kompositören/dirigenten tvivlar, famlar och desperat söker sin plats mitt i livet och i sitt nyrenoverade previlegierade palats vid Rhen, eller är det Mosel? Hunsrück ligger mellan Rhens biflöden Mosel och Nahe men fan vet... jag tycker scenerna från musikerparets villa tyder mera på ett läge direkt "am Rhein"!

2005-10-10T20:47:00.000+02:00

Tysk eftervalsvokabulär:

Begeistring inom gränser.

Att le, också när det gör ont.

Tvångsäktenskap.

Smärtsamma kompromisser.

Vem blir vad?

Först sakfrågorna... (vi är ju i Tyskland...).

Vadå stor koalition, vi börjar förhandla nu!

Tillnyktring.

Så där kan det låta när det ikväll står klart att Angela Merkel faktiskt kommer att bli Tysklands första kvinnliga regeringschef! Ingen har hittills nämnt det engelska exemplet, Mrs. Margaret Thatcher, man undrar varför! Ja, det är ju klart, det mesta är annorlunda vid en jämförelse med örikets järnlady och hennes maktövertagande.

Här har vi ett fall av jämvikt. Frau Merkel är en fysiker, en forskare med färska rötter i DDR, knappt anpassad till det hårda klimatet i en mansdominerad värld i Europas mäktigaste och kanske mest konservativa land, låt vara med självpåtagen tvångströja efter det krig och de oförätter som ännu många minns.

Och denne Schröder... Var det så att han inte längre ville vara med? Varför skulle han annars ha utlyst denna misstroendeförklaring? För så måste man ju tolka hans utspel att utlysa nyval. När man ser hans ständiga leende kan man inte låta bli att tänka: Denne man är en skådespelare! Han må ha ett av naturen icke grånat hår men han ler ta mig tusan som en fotomodell, dvs som på beställning! När han inte längre kände fasta marken under fötterna var han tvungen att agera. Och det gick snett.

För oss andra i Europa: Måtte denna regering stå för den tillnyktring som vi alla medlemsländer behöver. En reformerad välfärdsstat som inser att det inte längre är som förr. Vi har ett par andra världsdelar som klappar på dörren!

2005-09-28T20:50:00.000+02:00

Mot Den Stora Koalitionen

Tyvärr, tyvärr, motståndet mjuknade inte efter det märkliga tyska valet. Alla rimliga (och orimliga) konstellationer av regnbågens färger verkar ha tröskats igenom utan resultat. Kanske endast den stora koalitionen återstår med dess allehanda konsekvenser.

I kväll kom ett bidrag med en ingående analys från en verklig Tyskland-kännare, Hans Wachholz, sedan många år journalistiskt verksam i Sverige och tidigare chef för Radio Sweden, den svenska radions utlandsprogram. Han gjorde där regelbundet politiska kommentarer vid sidan av sitt chefsjobb.
Här följer hans inlägg i mycket lätt redigerad form:

Staffan, det var intressant att läsa Din analys av det tyska valet och dess följder. Jag håller med dig i många stycken. Min gissning var att CDU/CSU skulle vinna valet med betryggande majoritet, även om det fanns ett "aber": många tyskars ogillande av Angela Merkel - som ju i alla väljarundersökningar låg långt efter Schröder.

Jag trodde ändå att den s.k. växelstämningen (önskan om en maktväxling) skulle ge CDU/CSU-unionen ett försprång. Nu kan jag trösta mig med att också de flesta s.k. experterna hade fel.
Förresten: något liknande kan mycket väl hända i Sverige. Även om den borgerliga alliansen leder betryggande i dag, och kanske fram till valet, och även om det finns en "växelstämning" också i Sverige, är sossarna inte givna förlorare. Här är det dessutom betydligt fler som är beroende av sossarna: generaldirektörer, ämbetsmän, bidragstagare etc.

Du har alldeles rätt i att det egentligen behövs en stark tysk regering, och inte bara för Tyskland, men jag har svårt att tro att t.ex. en stor koalition skulle bli mera handlingskraftig än Schröders röd-gröna skara eller någon annan "ampel-allians". Logiskt vore därför att nyval utlyses, men det tycks inte någon ha sympati för, förmodligen av två skäl:

1. Ett nyval skulle i det här läget, med en omåttligt missnöjd och politiskt trött befolkning, knappast leda till något annorlunda resultat. CDU skulle möjligen kunna vinna någon procentenhet till (inte minst efter Schröders arroganta uppträdande i TV) och därmed skulle man landa vid utgångspunkten.

2. Det andra skälet är allvarligare: Folkets tillit till de ledande politikerna och de stora partierna har dalat så kraftigt under senare år och efter det här valet att en ökande politisk splittring kan befaras. Den skulle i sin tur leda till ett ännu sämre valdeltagande. Dessutom kan extremistpartierna på höger- och vänsterkanten vinna röster i större utsträckning. Bara tanken på att detta skulle kunna hända sätter den tyska demokratin och det tyska samhället i gungning och väcker därtill hemska minnen till liv - i hela världen. De klokaste politikerna tar detta scenario med i beräkningen och manar därför till besinning.

Hur svårt det än må vara, man är ju tvungen att dra konsekvenserna av valresultatet. Jag tror för min del att det blir en stor koalition - alla andra konstellationer har under tiden försvunnit ur den politiska debatten - och denna leds varken av Merkel eller Schröder, kanske av någon obunden, icke partiansluten, personlighet. I de senaste TV-sändningar som jag kunnat följa antyds redan att Schröder skulle vara beredd att ge upp kanslersambitionen. Men jag tror dock att detta hör, ännu så länge, till de många spekulationer som främst journalister ägnar sig åt. De verkliga koalitionsförhandlingarna har inte ens börjat, det uppskjutna Dresden-valet återstår och det vore därför märkligt om socialdemokraterna redan nu skulle ge upp sin kandidat och därmed vika undan för CDU/CSU-unionens ultimatum.

Med vänliga hälsningar
Hans

2005-09-22T20:13:00.000+02:00

Motståndet mjuknar

I kväll har vi fått erfara att den märkligt låsta situationen efter valet i Europas mäktigaste land, Förbundsrepubliken Tyskland, håller på att mjukas upp. Direkt efter valsöndagen såg vi en kaxighet i att utropa sig som valets segrare som endast kan mäta sig mot medie- eller idrottstjärnors egotrippade framträdanden. Inget verkade uteslutet eller omöjligt när det gällde att bilda en beslutsfähig regering och alla regnbågens färger permuterades i det oändliga för att ingen allians skulle lämnas oprövad.

Helt nytt för i kväll är att karaktären av allianser kan få bli ungefär hur mångfärgad som helst, något som vi inte trodde vara möjligt i söndags kväll.

Men vi talar här om politiker. Vi vet ju vad som är politikernas drivkraft: Att få sola sig i glansen av en maktposition, att bli bekräftad som den tongivande, den visionäre, den "som bestämmer". Därför har kvällens rapportering (tysk TV, inte svensk, där har man länge sedan förlorat intresset...) blottlagt att det är personfrågorna som är de viktiga. De svarta har mött de röda i dag. Man har till och med bestämt ett nytt möte i morgon. Men båda sidorna hävdar förstås att deras resp. kandidater skall bli regeringschef.

Men sedan har vi också sett en uppmjukning från de högraste av de högra, FDP. (Visste ni förresten att FDP sitter till höger i förhållande till CDU/CSU i parlamentets sessionssal? Det markerar att de är "blåare" än svart, för att tala svensk analogi. Men i Tyskland är de gula!) FDP-ledaren med det ständiga leendet har "erkänt" att man talat med de Gröna. Det rör sig som alla förstår om den s.k. Jamacia-kolationen. Svart - grön - gul.

Jag skulle önskar jag kunde ge mitt stalltips till just den färgkombinationen. Den skulle vara bäst för EU och för oss i högan nord.

Men tyvärr, i politik är det trix och svek och maktspråk som gäller. Därför är mitt tips: Schröder lyckas med det otroliga: att bli regeringschef i "stor koalition" med CDU/CSU och Angela Merkel (som fick fler röster) blir vice regeringschef eller kanske utrikesminister. Det finns ju en stor och stark björn i öster som måste balanseras på bästa sätt...

2005-09-20T21:33:00.000+02:00

Hallå där!
Det tyska valet har försatt inte bara tyskarna utan hela Europa i en brydsam situation! Det märkliga agerandet av förbundskansler Schröder, att utlysa nyval, förefaller nu vara precis så desperat som många befarade, när det blev bekantgjort. Situationen har blivit ännu osäkrare och hur än regeringsbildningen i Tyskland slutar så har en avsevärd osäkerhet tillkommit i hela Europa. Denna osäkerhet kommer att sprida sig till många länder, konjunkturen kommer att mattas av, de nya EU-medlemmarna får kämpa på för egen maskin och Turkiet får ställa in sig på en allt längre vistelse i Europas väntrum.

I kväll blev också bekant att de grönas partiledare Joschka Fischer är precis så trött på alltsammans som han gav intryck av redan under valkvällen i söndags. Då bad han ju TV-folket att stänga programmet så han kunde gå hem! (Det var f.ö. en märklig syn att se alla partiledarna sitta redan klockan 21 i TV-studion och börja postionera sig för den kommande regeringsbildningen! De deltog till och med i utvärdering av möjliga koalitioner. "Ampel", trafikljus, "Jamaica", svart-grön-gul, "Stor" svart-röd etc.)

Schröder var obetalbar med sitt strålande, segervissa leende och sina ständiga förklaringar att han skulle bilda regering minsann! Medan alla visste att han förlorat nästan allt och gjort ett gigantiskt misstag i tillblivelsen av denna process! Angela Merkel var mera diskret men inte mindre beslutsam och trots att hon gjort sämre val än på länge är ändå CDU/CSU störst.

Det enda säkra är att "Die Linke", alltså gamla PDS (ung =gamla SED) plus avhoppade socialdemokrater under Oscar Lafontaine inte kommer att få någon som helst roll i regeringen även om Schröder gör ett "hat trick".